| Kännetecken: |
Ljusbrun gråaktig rörsvamp |
| |
|
| Hatt |
Hatt är 5-13 cm bred, ljusbrun, gråaktig, matt och torr.
Först välvd och hård, senare utbredd och mjuk. |
| Porer |
Rörlager urnupet mot foten, pösig, senare uppsvullen.
Rör först vita sedan smutsgrå och skära av de mognande
sporerna. |
| Sporavtryck |
Sporavtryck är ljusröd. |
| Fot |
Fot har ungefär samma färg som hatten. Den har ett mörkt
ådernät på foten. Foten kan vara ganska smal eller utsvullen
mitt i. |
| Kött |
Kött är vitt och ändrar inte sin färg i kontakt
med luften. |
| Doft |
Ingen speciell doft. |
| Smak |
Smakar mycket beskt. |
| Växtplats |
Den växer på murkna stubbar, myrstackar och på
barr, helst i tallskogar. Den bildar altså inte mykorrhiza med levande
träd lik de flesta sopparter. Saprofyt. |
| Växtperiod |
Från sommaren till hösten. |
| Spridning |
Gallsopp är allmän i södra och mellersta delar i
landet och blir sällsyntare norrut. Den träffas i hela Skandinavien. |
|
|
| Jämför med detta |
Man påstår, att gallsopp har blivit blandat med stensoppar
eller strävsoppar. |
| Säkraste skillnad |
Den smakar dock så beskt, att smaken är dess bästa
kännetecken. Men det finns en skillnad, som avslöjar gallsopp
utan att behöva att smaka den. Det är färgen på rörlagret.
Som äldre är den synligt rödaktig. Om man rör de unga
porer, så färgas de rörda ställen rödaktiga.
Den har också ett mörkt ådernät på foten, inte
vit och inga fjäll. |
| Bra att veta |
Den bittra smaken av gallsopp försvinner inte genom kokning
eller stekning, så trots den inte är giftig, har den ingen
matvärde heller. |
| |
|