Tylopilus felleus  (Bull.) Karst. Sappitatti (Gallsopp)

 

Kännetecken:	Ljusbrun gråaktig rörsvamp
Hatt	Hatt är 5-13 cm bred, ljusbrun, gråaktig, matt och torr. Först välvd och hård, senare utbredd och mjuk.
Porer	Rörlager urnupet mot foten, pösig, senare uppsvullen. Rör först vita sedan smutsgrå och skära av de mognande sporerna.
Sporavtryck	Sporavtryck är ljusröd.
Fot	Fot har ungefär samma färg som hatten. Den har ett mörkt ådernät på foten. Foten kan vara ganska smal eller utsvullen mitt i.
Kött	Kött är vitt och ändrar inte sin färg i kontakt med luften.
Doft	Ingen speciell doft.
Smak	Smakar mycket beskt.
Växtplats	Den växer på murkna stubbar, myrstackar och på barr, helst i tallskogar. Den bildar altså inte mykorrhiza med levande träd lik de flesta sopparter. Saprofyt.
Växtperiod	Från sommaren till hösten.
Spridning	Gallsopp är allmän i södra och mellersta delar i landet och blir sällsyntare norrut. Den träffas i hela Skandinavien.
Jämför med detta	Man påstår, att gallsopp har blivit blandat med stensoppar eller strävsoppar.
Säkraste skillnad	Den smakar dock så beskt, att smaken är dess bästa kännetecken. Men det finns en skillnad, som avslöjar gallsopp utan att behöva att smaka den. Det är färgen på rörlagret. Som äldre är den synligt rödaktig. Om man rör de unga porer, så färgas de rörda ställen rödaktiga. Den har också ett mörkt ådernät på foten, inte vit och inga fjäll.
Bra att veta	Den bittra smaken av gallsopp försvinner inte genom kokning eller stekning, så trots den inte är  giftig, har den ingen matvärde heller.