| Kännetecken: |
Lilabrun skivling |
|
|
| Hatt |
Hatt blir 9- 15 cm bred. Den är som ung brunlila eller blålila
och bleknar som äldre. Hatthuden är slät, på fuktig
väder glänsande. |
| Skivor |
Skivor är urnupna, som ung starkt blåviolett, senare
ljusare, brun ton. |
| Sporavtryck |
Blekt rödaktigt, smutsrosa. |
| Fot |
Fot är köttig, grundfärgen som hatten, på ytan
vit, sidentrådig. |
| Kött |
Kött är ljust blålila eller brunlila. |
| Doft |
Doft är mild, något aromatiskt, vid brytning kanske erinnande
om bränt gummi. |
| Smak |
Smak är liknande med doften. |
| Växtplats |
Blåmusseron växer i lövskogar, parker och trädgårdar,
men också i granskogar och kan bilda häxringar under granar
på barrmattan. Den har samma krav om växtplatsen som Pudrad
trattskivling och man hittar ofta båda arter nära varandra. |
| Växtperiod |
Sent på hösten. |
| Spridning |
Blåmusseron är allmän. |
|
|
| Jämför med detta |
Vanligaste förväxlingssvampar är blåa spindlingar. |
| Säkraste skillnad |
Spindlingar har som ung en spindelnätsliknande hylle, som skyddar
skivor. Sporavtryck är brunt och sporpulver färgar skivorna bruna. |
| Bra att veta |
Blåmusseron är god matsvamp. Den bildar ofta häxringar
och då får man mycket med i svampkorgen.
Man säger, att man bör förvälla blåmusseron
före matlagning, då den kan orsaka för vissa personer illamående.
Jag har använt den utan att förvälla och inte har fått
några konstigheter av den. Men man måste ta hänsyn till
det eftersom vi är individer och reagerar på olika sätt. |
|
|
