| Kännetecken: |
Ljuslila skivling, som har vit mjölksaft. |
| |
|
| Hatt |
Hatt kan växa 5- 20 cm bred. Den är ljusrödlila och
utan zoner. I våta blir hattytan slemmig, på torka är
den något klibbig. |
| Skivor |
Skivor är ljusa, nästan vita. |
| Sporavtryck |
Sporavtryck är gräddgult. |
| Fot |
Fot är ihålig av skivornas färg. |
| Kött |
Kött är vitt och fast. Mjölksaft är vitt, som
blir grått när den torkas eller förvällas. |
| Doft |
Doft är frisk, svamplik. |
| Smak |
Smak är skarp, nästan brännande. |
| Växtplats |
Blek skogsriska växer i många slags gran- och blandskogar,
ofta på mossiga och fuktiga ställen. |
| Växtperiod |
Den växer i juli - augusti, men kan finnas även senare
på hösten. |
| Spridning |
Allmän i hela landet. |
|
|
| Jämför med detta |
Skogsriska (Lactarius trivialis)
är mörkare i färgen. Buktriska
(Lactarius flexuosus) och Lakritsriska (Lactarius helvus) förväxlas
ofta med Blek skogsriska. |
| Säkraste skillnad |
Skogsriska är mörkare och mera blåviolett, gråblåviolett
och den har zoner på hatten.
Buktriska är kraftigare, hattkanten är vågig och
hattytan torr. Fot är fyllig.
Lakritsriska har mjölksaft, som är klar som vatten. Hattytan
är torr och matt. |
| Bra att veta |
Förr Blek skogsriska och Skogsriska fördes till samma
artnamn. De har samma matvärde. |
| |
|