| Kännetecken: |
Gulbrun, veckad svamp. |
| |
|
| Hatt |
Hatt är 5-15 cm (-20 cm) bred och 5-12 cm hög. Den är
gulbrun, rundad, ofta något kantig, veckad. Hattens kant är
rak och vanligen fri från foten. Veckar är gläsare och
åsar högre och tjockare än hos Stenmurklan, och de är
mera regelbundna i formen. |
| Skivlös |
|
| Sporavtryck |
Sporavtryck är vitt. |
| Fot |
For är kort, tjock, gulvitt, smalast vis basen. Den är
facklig och upptill grenad. |
| Kött |
Kött är skör, tunnt och ljust. |
| Doft |
Inte någon speciell doft. |
| Smak |
Smak är mild. Man bör dock inte smaka svampen eftersom
det finns risken att förväxla arten med den giftiga stenmurklan. |
| Växtplats |
Blek stenmurkla växer i näringsrika barr- och blandskogar. |
| Växtperiod |
Den börjar sin växt något senare än Stenmurkla,
från våren till sommaren. |
| Spridning |
Den är mindre allmän i södra och mellersta Sverige
och Finland. I Sverige är nordgränsen i Västerbotten. |
| |
|
| Jämför med detta |
Blek stenmurkla är mycket lik med Stenmurkla (Gyromitra
esculenta). |
| Säkraste skillnad |
Blek stenmurkla är större än Stenmurkla, grunfärgen
är mera gulaktig, fot är tjockare, åsarna på hatten
tjockare och högre. |
| Bra att veta |
Trots att blek stenmurkla anses vara giftfri, bör den behandlas,
som den vore Stenmurkla pga den stora förväxlingsrisken. |
| |
|
