| Kännetecken: |
Gulbrun trumpetlik svamp |
|
|
| Hatt |
Hatt är 2-6 cm bred, ovansida gulbrul eller gråbrun,
trattlik, djup navlad i mitten eller trumpetlik med hål i hatten
och foten. Den är oftast mycket vågig i hattakanten. |
| Skivor |
Skivor är låga, ådriga, gulaktiga, grågula
eller grå, grenade och nedlöpande. |
| Sporavtryck |
Sporavtryck är blekt gulvitt. |
| Fot |
Fot är ihålig eller fylld, rund eller tillplattad, brungul
eller grågul. Hos exemplarer, som har växt i djup mossa, kan
foten vara proportionelt mycket lång och tjock, ofta stark gul. |
| Kött |
Kött är tunnt, ljust och fast, hos gamla svampar segt
och elastiskt. |
| Doft |
Doft påminner mest syrligt myrvatten. |
| Smak |
Smak är mild och vattnig. |
| Växtplats |
Trattkantarell växer i mossig, blåbärstyp granskog.
Mest den finns på nordkanten av högre backar. |
| Växtperiod |
Växtperiod börjar först på senhösten,
när nätterna börjar vara kalla. Den växer ända
till början av vinter och fortsätter att växa även
under snön, om det inte blir mycket kallt. |
| Spridning |
Trattkantarell är allmän i södra och mellersta delar
både i Finland och i Sverige. I Finland är nordgränsen
uppe i Kuusamo. I Sverige växer den vid hela östkustkanten, men
saknas i Norrlands inland. |
|
|
| Jämför med detta |
Rödgul trumpetsvamp (Cantharellus
lutescens) är uppifrån sett nästan som trattkantarell.
Den har dock ofta orangetoning även i hatten. Hattundersidan är
orangegul eller gulorange och lågådrig, nästan slät.
Förväxling mellan dessa två har inte någon
betydelse, om man är ute efter matsvampar, för båda är
lika goda. |
|
|
| Bra att veta |
Trattkantarell växer ofta i stora mängder på samma
område och är därför betydelsefull som matsvamp. Den
är gott på alla sätt och vis. Enklast att förvara
trattkantarell är torkning.
Ibland kan man hitta, oftast in i djup mossa, en helgul form, var.
lutescens. |
| |
|
