| Kännetecken: |
Stor rödbrun hatt. |
| |
|
| Hatt |
Hatt blir 8-20 cm bred. Den är rödbrun till mörk
rödbrun mot kanten blekare, i väta något klibbig, gropig
till knottrig. |
| Porer |
Rör är först vita, sedan ljusgula och till sist gröngula,
med små mynningar, som ofta är något rödbrunaktiga. |
| Sporavtryck |
Sporavtryck är olivbrunt. |
| Fot |
Fot är tjock, klubblik, knubbig. Den har upptill vit ådernät,
som syns tydligt mot blekt rödbrun botten, nedtill är ådernätet
rödbrunaktig. |
| Kött |
Kött är fast, vitt, under hatthuden brunviolett. |
| Doft |
Lukt mild. |
| Smak |
Smak mild, hasselnötsliknande. |
| Växtplats |
Den växer i barrskogar, helst i tallskog, men även i bokskog. |
| Växtperiod |
Den bildar hattar från sommaren till hösten. |
| Spridning |
Rödbrun stensopp är allmän i hela Skandinavien. Den
är karaktärssvamp för norra Sveriges tallhedar. |
|
Jag har ett eget namn för alla stensopp, "Limpa", eftersom
hatten ser ut som en rund gammeldags limpa, som är gräddat i
en riktig ugn i bagarstugan på landet. Detta smeknamn innehåller
förutom Rödbrun stensopp också Karljohan/Stensopp
(Boletus edulis), som är lika god som matsvamp. |
| Jämför med detta |
Gallsopp (Tylopilus felleus)
påminner också stensopp enligt många svampböcker.
Personligen tycker jag, att likheten är överdriven. |
| Säkraste skillnad |
Gallsopp smakar så beskt, att det räcker att slicka lite
porlagret för att känna smaken. Den har mörk ådernät
på foten. Rörlagret rodnar som äldre eller vid beröring
och den blir ganska snart mjuk och svullen. Rörlager är vitgrå
eller grå, inte gul. |
| Bra att veta |
Rödbrun stensopp växer så rikligt, att det lönar
sig ta med bara de fasta, larvlösa exemplarer. Den förvaras bäst
genom att torka. Smaken blir bara godare och starkare genom torkning. |
|
|
.jpg)
