| Kännetecken: |
Stor brun hatt. |
|
|
| Hatt |
Hatt kan bli 12-25, även 30 cm bred. Färgen varierar från
ljusbrun till dadelbrun, med eller utan gul ton, ibland även rödbrun
ton. Hatthuden är lätt att ta loss. Typiskt kännetecken
är en smal, vit rand vid hatkanten. |
| Porer |
Rör är först ljusgråa, nästan vita, senare
gula och till sist gröngula. |
| Sporavtryck |
Sporavtryck är olivbrunt. |
| Fot |
Fot är tjock, slank eller klubblik. Den har vit ådernät
på vitaktig till blekt brunaktig botten. Ådernätet syns
bäst på uppedelen av foten. |
| Kött |
Kött är vitt, först fast, senare mjukare. Den färgas
inte vid snitt. Under hatthuden är köttet brunt eller brunviolett. |
| Doft |
Lukt mild. |
| Smak |
Smak mild. |
| Växtplats |
Den växer i barr-, löv- och blandskogar, skogskanter och
ofta rikligt vid dikningskanter. |
| Växtperiod |
Den bildar hattar från sommaren till hösten och ger bästa
skörd i juli |
| Spridning |
Karljohan / Stensopp är allmän i hela Skandinavien. Den
är en av de mest spridda svampar i hela världen. |
|
Jag har ett eget namn för stensopp, "Limpa", eftersom hatten
ser ut som en rund gammeldags limpa, som är gräddat i en riktig
ugn i bagarstugan på landet. Detta smeknamn innehåller också
en annan art, Rödbrun stensopp (Boletus
pinophilus), som påminner Karljohan och är lika god, om
inte ännu bättre, matsvamp. |
| Jämför med detta |
Gallsopp (Tylopilus felleus)
påminner också stensopp enligt många svampböcker.
Personligen tycker jag, att likheten är överdriven. |
| Säkraste skillnad |
Gallsopp smakar så beskt, att det räcker att slicka lite
porlagret för att känna smaken. Den har mörk ådernät
på foten. Rörlagret rodnar som äldre eller vid beröring
och den blir ganska snart mjuk och svullen. Rörlagret är vitgrå
eller grå, inte gul. |
| Bra att veta |
Karljohan växer så rikligt, att det lönar sig ta
med bara de fasta, larvlösa exemplarer. Den förvaras bäst
genom att torka. Smaken blir bara godare och starkare genom torkning. |
|
|
.jpg)
